Frukosttraditioner

I dag vet de flesta att frukosten är en måltid man inte bör hoppa över, men så har det inte alltid varit.

Vad åt farfars far till frukost när seklet var ungt? Nästan ingenting. I alla fall inte om man menar frukost i den betydelse begreppet har i dag, det vill säga dagens första mål. För hundra år sedan gick man oftast upp tidigare om morgnarna och arbetade ett par timmar innan man åt.

– Människorna drack på sin höjd lite kaffe och åt en brödbit på morgonen, berättar professor Christina Fjellström på Uppsala universitet och som har forskat i svenska frukostvanor.

– Efter ett par timmars arbete hade det blivit dags för den första ”riktiga” måltiden och då samlades man och åt ett rejält mål mat, i huvudsak lagad mat som potatis med sill eller fläsk till. Detta gällde för majoriteten av befolkningen som bodde på landet eller var arbetare. Borgarna i städerna var inte alla lika morgonpigga, och man hade i regel mer sovel till brödet i form av ost och kött, och kanske även ägg.

På helgen (eller rättare sagt på söndagen, eftersom lördag också var arbetsdag) kunde även landsbygdsbefolkningen och arbetarna ligga kvar i sängen lite längre. När de åt sin söndagsfrukost blev det ofta kaffe och smörgåsar. Att skära en ordentlig brödskiva och lägga på ost eller en skiva kallskuret ansågs då vara extra fint.

Frukost har inte alltid varit frukost

Betydelsen av ordet frukost har förändrats genom åren. För hundra år sedan var frukosten alltså inte det första målet mat man åt, utan frukosten låg i stället närmare det vi kallar lunch i dag. Det här lever fortfarande kvar i danskan, och om en dansk frågar om du vill äta ”frokost”, är det i själva verket lunch som personen menar.

Allteftersom decennierna har gått har frukostvanorna förändrats. Nya produkter har tillkommit, och i dag kan vi till exempel dricka apelsinjuice på morgonen, något som var väldigt exotiskt för hundra år sedan. Den elektriska brödrosten som lanserades på 1920-talet gjorde att konsumtionen av ljust bröd ökade. Tidigare hade ljust bröd bakat på vete betraktats som ett ”finbröd” som åts av de högre klasserna. I Sverige åt de stora massorna oftast bröd bakat på rågmjöl.

Åttatimmarsdagen förändrade frukosten

Det som förändrat frukostvanorna mest under 1900-talet är, enligt Christina Fjellström, införandet av åtta timmars arbetsdag.

– Det var en revolution som även påverkade våra måltidsmönster. Tidigare jobbade man uppåt elva-tolv timmar om dagen, men hade samtidigt fler pauser då man kunde äta. Nu var man tvungen att äta en mer rejäl måltid direkt på morgonen för att klara sig till nästa måltidstillfälle. Det var i samband med denna utveckling som den mer stadiga gröt- och filfrukosten tog fart.

Den frukost som många av oss är vana vid i dag, med fil eller yoghurt och flingor eller müsli, blev vanlig först under de senaste decennierna. Fruktyoghurten lanserades 1967 och müslin slog igenom under 1960- och 70-talen. Kellogg’s flingor lanserades i Sverige redan före andra världskriget, men det var på 1960-talet som det stora genomslaget kom.

Vems frukost är nyttigast då? Är det dagens smörgåsar, flingor och juice eller är det farfars fars sill, potatis och bröd?

– Det går inte att ge ett rakt svar på, säger Christina Fjellström.

– Å ena sidan fick man i sig mindre fett och mer fibrer förr, tack vare att man åt mindre ost och mer rågbröd. Å andra sidan får vi i oss mycket mer vitaminer och mineraler eftersom vi äter mycket frukt och grönt året runt.